tisdag 4 maj 2010

Sur som ättika

Det jobbigaste med att köra en tenta är att man måste skriva den en gång till vilket innebär att man måste läsa till den en gång till. Alla tråkiga detaljer måste kunnas - lite bättre (de roliga bitarna sitter redan). Så nu börjas det igen: ögats anatomi och innervering, vestibulära systemet, evinnerliga kärnor i hjärnstammen, nervbanor som far hit och dit (och som känns som ett hoptrasslat nystan hur ska man kunna lära sig det?) och inte att förglömma: Cerebellum. Visserligen är sannolikheten att de frågar om cerebellum igen rätt liten, men jag vågar inte chansa.

Som alltid tar jag mina förkylningar med ett stoiskt lugn... Ha! Snart utlyser familjen säkerhetsavstånd på 100 meter till mig.

Tack till D som livade upp min dag med denna katt.

4 kommentarer:

  1. Tänk vad bra du kommer att vara på neuro sen när du till och med kan allt det tråkiga. Det som alla andra för länge sedan har glömt! ;)

    Fast det finns väl en risk att du tror att du inte kan det eftersom du körde tentan första gången och alltså får sämre självförtroende än de som kan det sämre än du.
    Klokare nu? ;)

    SvaraRadera
  2. Ha ha, jag känner precis igen ditt sätt att resonera. Jag är själv jätteduktig på den typen av argument. Det värsta och något pinsamma är att jag är neuro-forskaren som körde neurotentan :) Men, i min värld är motorik inte så viktigt...

    SvaraRadera
  3. Haha! Är det neuro du forskar inom! :) Då kanske tentaresultatet säger mer om tentan/kursen än om dig. Eller?

    SvaraRadera