Karriärplanering

Man kanske skulle satsa på att bli distriktsläkare i Väse?

Värmland

Jag var ute på en skogspromenad i Värmland idag. Plötsligt såg jag en liten kantarellstackare. Ingen idé att plocka den tänkte jag och gick vidare. Sen såg jag en till, och en till. Till slut kunde jag inte låta bli utan började plocka dessa stackare. Mamma var med och tillsammans hittade vi fler och fler. Ja, de som känner mig vet att det var kört redan när jag plockade upp den första stackars svampen. Jag drabbades av kantarellfeber. Letade febrilt under kottar och löv. Vi hade inte med oss något att samla guldet i, men handlingskraftig som man är (andra skulle säga desperat) så ryckte jag loss luvan från dotterns regnjacka (jo, den satt fast med tryckknappar) och vi samlade svampen i den.

Det blev till en varsin delikat kantarellmacka till kvällen. Det är sommar det!

Värt att notera är också att jag hittade ett (1) värmlandssmultron, men det gav jag till dottern. Något jag lär ångra resten av livet.

Tomatrapport

Det blev nio plantor i år. Lite mer än jag hade tänkt, men det går ju inte att kasta fina plantor när de kommit upp en bit. Plantorna växer och frodas. De största är mer än 1,5 meter höga. Jag fick upp flera bifftomater till slut, men jag vet fortfarande inte vilken färg de har.

Tomaterna har börjat komma fram, det ska bli så skoj att få skörda så småningom. :)

Sommarkväll

Nu är det precis som det ska vara. Klockan är tio. Utomhustemperaturen har sjunkit till ca 22 grader. Det fläktar lite lagom. Svalorna flyger runt och deras sommarläte ekar mellan husen. Inget är så skönt som en vacker sommarkväll.

Inomhus börjar temperaturen sjunka ner mot 25 grader. I morgon ska det slå om och bli kallare. Det ska bli skönt det med. Då kan jag göra något annat än vänta på att kvällens svalka ska göra livet uthärdligt. Vi ska hälsa på mamma. Hur var det man klädde sig när temperaturen gick under 25 grader? Det har varit varmt så länge att jag har glömt. Var är regnkläderna? Man blir verkligen dum i hettan.

Men strunt i det, nu ska jag sitta på balkongen några timmar och bara njuta.

Hittade den här bloggen

Som klockrent beskriver hur det är att vara ung forskare i Sverige idag. Jag saxar lite:

"Ponera nu att du har familj också… verkar detta lockande? Nej, knappast. Men detta är den verklighet som möter den som vill bli forskare. Och i denna verklighet förutsätts man vara ständigt flyttbar, inte ha några krav på inkomst, och framför allt inte har några relationer till andra människor att ta hänsyn till. Därför ger väldigt många upp sin forskarkarriär precis när den just börjat. De som blir kvar är i stor utsträckning de riktiga ”nördarna” som väljer att offra ett normalt socialt liv till förmån för forskarkarriären (eller saknar ett socialt liv att offra…)."

Det är idag näst intill omöjligt att försörja sig som forskare om man dessutom har en familj att ta hänsyn till. Och skulle man gud förbjude bli sjuk så att man inte kan producera på topp en tid är det bara att lägga ner. Då är man inte tillräckligt konkurrenskraftig.

Vem vill bli forskare?

Nog regnade det...

i en halvtimme eller så. Det var så varmt på balkongen att det fräste till när vattendropparna landade och sen förångades direkt.

Nä, nu överdriver jag lite. Lite. Det är iallafall torrt igen och jag hänger ut tvätten som även den torkar på nolltid. Så mycket för det ovädret. Jag bor nog på den enda platsen i landet som inte har oväder idag. Det verkar så när jag läser tidningarna.

Jag försökte kyla av mig genom att gå och simma. Poolen var 27 grader (brukar hålla 25 på sommaren), det var behagligt, men inte tillräckligt avkylande. Duschade kallt. Det har nog aldrig hänt förut. Det hjälpte ända tills jag kom hem och gick in genom dörren till vår 30 gradiga lägenhet.

Nu är jag mest matt. Imorgon blir det husvagn med AC. Aaaaaaaaah.

Bzzzzzzzzz

Värmen håller på att göra oss tokiga. Min hjärna har förvandlats till en geleklump. Barnen bråkar om allt och lite till. Jag orkar ingenting. Att memorera komplicerade biokemiska processer är inte ett alternativ. Istället har jag börjat titta igenom "Medical School Pathology" där en patolog kör föreläsning på föreläsning från pärm till pärm i Robbins på youtube. Det är lite för lätt, men ibland blixtrar det till värdefull information som jag kan ta till mig, just för att det inte kommer för ofta. En annan fördel är att jag kan ligga och titta i sängen. Detta får konsekvensen att jag jäser. Geleklumpen sprider sig från hjärnan ut till hela kroppen.

Tur att regnet kommer idag. Annars hade jag nog blivit tokig(are).