Min dotter växer en centimeter i månaden. Fatta! Detta innebär att hon har vuxit om mig om ett år! Jag har mycket svårt att förlika mig med tanken att mina små gullgrisar ska bli stora så jag tycker det är lite oartigt av henne att växa upp på det där sättet och motbevisa mig hela tiden. Dessutom är det omöjligt att ha kläder som passar till henne hemma. Antingen sitter byxorna halvvägs till knät eller också är de på tok för stora. Just den där dagen när de passade låg de antagligen i tvätten eller så...
Mycket ska man stå ut med som mamma... men barn som är större än en själv är väl lite väl magstarkt? För att inte tala om att sonen klådde mig i ett PS-spel häromdagen. Sopade mattan med mig kanske är mer korrekt uttryckt. Snart dags för träningsläger i dataspel alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar