lördag 1 september 2012

Vart tog den söta lilla flickan vägen?

Inget kan väl bättre sammanfatta hur det känns när man inser att man har en dotter på vägen in i puberteten. Den söta lilla flickan har blivit en fräsande, sur och argsint tjej som inte går att resonera med. Med ålderns rätt har även argumentationstekniken blivit bättre så diskussionerna är svårare och svårare att ta sig igenom för varje dag som går. Vilken ledarskapsutbildning! Jag är övertygad om att man kan bli en bättre chef genom att klara sig igenom en tonårsperiod med hedern i behåll. Kan hända återkommer jag till detta i framtiden, kanske i mindre nyanserade tonarter...

För övrigt så är jag nu officiellt en T-elva (som i T11). Det kanske bara är jag, men T11 har alltid haft ett magiskt skimmer över sig. Sista terminen. Nästan klar. Lönen syns i slutet på tunneln. Och nu är jag där. I början av utbildningen så kändes det mer än oöverkomligt. Men so far so good...

I samma veva som terminen började, började maken och jag även projektera för storrenovering av badrum * 2. Jag har skjutit på det i det längsta, men nu är det ett faktum, trolig vattenskada i ena badrummet och eftersom vi vill skifta dusch mot badkar och tvärtom i andra badrummet måste båda tas om hand. Jag har till och med funderat på att börja köpa inredningstidningar, men nej, hittills har jag stått emot. Jag får nämligen alltid en obehaglig känsla när jag läser dem, visst det är ljust och fräscht, men det är aldrig någon som lever i de där vackra hemmen. Det blir dött och sterilt i mina ögon. Att välja kakel kan vara direkt ångestframkallande. Vad jag än hittar som känns bra, så väntar något ännu bättre bakom nästa hörn. Och lite dyrare då naturligtvis. Men det blir nog bra till slut. Kanske...

Till den som undrar varför jag helt plötsligt fått tid att sitta och skriva ett så här långt blogginlägg kan jag berätta att jag ska sätta mig och fila på diskussionen till ett manuskript. Lite trögstartat kan man säga utan att överdriva, men nu måste jag väl öppna den sidan...

Trevlig helg

5 kommentarer:

  1. Förstår precis vad du menar när det gäller att välja saker till ett badrum... och jag vill bara skrika åt tidningarna att jag inte bryr mig... Hur kan det vara så här viktigt? Färg på fogarna? Är ni lite crazy?? (När vi hade vattenskadan var det en hantverkare som frågade det, han såg rädd ut när jag sa vad då, vilken färg, vad är vanligast? Som om jag tänkte arkubusera honom om han svarade fel och jag fick fel nyans...
    Nåja, Storasyster här är 12 och vi håller också i våra peruker ibland... och så tränar jag henne och hennes kompisar i fotboll... Det är bara att försöka koncentrera sig på att tycka om dom när det går och man får :-). Har sagt till dom att jag aldrig i livet skulle vilja byta och själv vara 12 igen... 42 år är underbart... Kram

    SvaraRadera
  2. Jaa du, du är nog lite crazy om du inte förstår hur viktigt det är med färg på kakelfogar. Men guuuuu hur kan du ha missat det???? Nej, bli inte arg, jag var ironisk. Och visst är det skönt att slippa vara 12 igen, nej du den tiden vill inte jag heller göra om.
    Kram

    SvaraRadera
  3. Lön är inte fel. Jag fick lön denna sommar och vad glad jag blev den månaden. Tänk om det vore så varje månad tänkte jag. Ja, en dag kommer det att ske och för din del snart!

    SvaraRadera
  4. T-11, vad tusan, du är ju snart klar!
    Grattis i förskott!

    Hur knepigt det kan vara att ha en tonåring ska jag inte ens låtsas att jag förstår... :)

    SvaraRadera