Blöt men nöjd

Idag lämnade jag in bilen för att byta ut de fula stumparna mot en ny vinge. Förutseende som jag är så kollade jag cykeln redan igår och upptäcke att det var punktering. Orken räckte inte till för att fixa det, vete sjutton om kompetensen hade räckt heller, men jag orkade iallafall svära några vackra ramsor som barnen inte fick höra.

Jag fick istället cykla hem elegant ihopfälld på dotterns cykel i ett envist ösregn. Kroppen svarade förvånansvärt bra på motionen trots att jag varit sjuk i en månad vilket gjorde mig glad. Jag fick däremot panik när jag kom hem och såg en brandbil utanför huset, barnen var ju ensamma hemma. En skarp lukt av bränd plast gjorde mig inte lugnare även om det såg rätt lungt ut vid vår lägenhet. Det visade sig att det brann i grannhuset och det verkar inte ha varit så allvarligt för brandbilarna och polisen som jag upptäckte på andra sidan gav sig av rätt snart. Men ändå, jag ska aldrig lämna barnen ensamma igen...

Jag törs nästan inte skriva det men... imorgon tänkte jag åka till jobbet.