Tur att jag inte är någon snigel längre...

...för jag har nämligen de senaste dagarna kommit till insikt om att jag tycker sniglar är oerhört äckliga. De slimar fram till sina döda kompisar och äter på dem, ända tills en bil eller cykel kör över dem, då kommer nya kompisar och slimar fram och äter osv. Hmmm... konstigt att en så korkad livsform klarat sig undan evolutionens tunga urval.

Nej fy! Har förresten nästan bestämt mig för vad nästa steg i karriärstegen är: Grön groda. Idag var en bra dag, men jag är inte riktigt på grodstadiet än.

Grön myra...

Jag har nog avancerat från grön snigel till grön myra. Grön är jag, får fråga om allt. Men idag var jag riktigt våghalsig. Beställde en DT-huvud utan att fråga någon, sen tittade jag mig oroligt över axeln för att se om någon kom springandes för att skälla ut mig över detta oerhörda slöseri av landstingets resurser. Inget hände. Istället verkar det som det är precis vad jag förväntades göra. Jag jobbar på som attan, har svårt att lämna akuten när mitt pass tar slut - jag ska bara... Lär mig massor. Och ännu mer. Det finns bara en sak som jag inte kan lära mig just nu, det är läkemedelsmodulen. Hur jag än gör så kommer vi inte överrens. Speciellt ordinationslistorna. Varje gång kommer modulen på något nytt sätt att missförstå mig på så att jag får ägna oändligt med tid åt att försöka få ordning på eländet.

Inlärningsmål: Läkemedelsmodulen

När jag klarat det kan jag nog avancera ytterligare ett steg. Vad blir man sen efter grön myra?

Grön

Att arbeta som underläkare är krångligt. Det svåraste är att förstå logistiken och dataprogrammen. Vem ska jag prata med när? Vem ska jag absolut inte prata med? Varför vägrar datorn att printa idag när den samarbetade igår? Varför tror jag att jag säger till datorn att det ska stå läkemedelsadministrering kl 13:00 och datorn skriver kl 22:00?

Ja, dagen är full av utmaningar som jag kastar mig in i. När jag kommer hem surrar det i huvudet och med lite tur har jag hunnit med att ta hand om 5-6 patienter när jag är klar. Så det är bara att inse - just nu är jag en... grön snigel.

Eeeeh...

Jag vågar knappat tro det. Har kollat mina mail stup i kvarten, utan resultat. Loggat in på ladok ungefär lika ofta. Tittat. Tittat igen. Så idag, tittade jag, men såg inget. Någonting kändes ändå konstigt så jag tittade igen och där stod det: Bildtenta 0p G. Det kan ju bara betyda att jag klarat tentan, eller hur? Låt er inte luras av att det är 0p, tentan spänner över allt vi har lärt oss på läkarprogrammet, att göra om den är... jobbigt. Så, jag firar med ett glas vin, och vågar fortfarande inte riktigt tro det förrän jag fått mail om resultatet.

Vik UL

"Hej jag heter FiaLisa och jag är läkarkandvikarierandeunderläkare"

Så presenterar jag mig när jag träffar nya personer. Allt är precis som det brukar vara men ändå väldigt annorlunda. Jag brukar påminna mig själv om att jag faktiskt får lön för det jag gör nu, vilket alltid glädjer mig. Tänk att jag får betalt för att få en strålande bra EKG-genomgång. Eller HLR-utbildning på betald arbetstid. Tänk så bra man kan ha det. Jag inser redan nu att det kommer bli svårt att bli student igen sen i augusti, men det är ju bara en termin kvar, får försöka stå ut.

Trött

Då var det gjort. Tentan är skriven, nu väntar min ångestfyllda väntan på resultaten. Jag går ju i väntans tider efter två skrivna tentor. Jag är helt slut, lite förvirrad, vad ska jag göra nu när jag inte har någon tenta att plugga till?

Eftermiddagstenta

Tortyr på hög nivå. När man har en tenta på morgonen är jag mest fokuserad på att inte försova mig och komma i tid. Nu är tentan kl 14.00, jag hinner köra iväg barnen till skolan, stressa upp mig i onödan för att allt är upp och nedvänt hemma, titta 20 ggr hur jag ska ta mig till tentasalen, bläddra bland mina anteckningar utan att se vad det står... Jag kommer vara så uppskruvad när det är dags att skriva att jag inte kommer kunna tänka alls.

Blä