Jag labbar

Under sommaren jobbar jag heltid som forskare. Jag har startat ett litet sommarprojekt som jag labbar på. Det var länge sen jag labbade rutinmässigt, så jag känner mig ovan och fumlig. Men samtidigt är det jätteroligt. Jag är i mitt rätta element. Det är till och med roligt att snitta på kryostaten. Nu hoppas jag att sommarprojektet går som jag tänkt.

Sommarplaner

Försöker planera sommaren. Det krånglar till sig lite eftersom jag har tappat bort min kalender. Faktum är att det är omöjligt. Allt jag säger börjar med "om jag minns rätt så..."

Vi har i alla fall bestämt att vi ska åka till Göteborg och hälsa på min syster. Jag funderar... visst är det så att närmsta vägen hem från Göteborg går via Ullared? Jag är nästan säker. Jag erbjöd mig till och med att köra om maken känner sig trött och vill sova en stund.

Inte alltid bra att tillhöra majoriteten

Jag körde tentan. Jag tillsammans med 60% av de andra som skrev.

Men nu är det midsommar. Jag får göra upp en plan för hur tentan ska besegras efter helgen.

Trevlig midsommar till alla!

Måste tänka på vad jag säger

Jag: "Åh, jag är så varm så jag dör"

Dottern: "Nej, jag vill inte att du ska dö"

Ingen triss lott

blev det, och lika bra var väl det. Det visade sig nämligen att det bara går att ringa till vår telefon, inte från den. Så min diskussion med telia fortsätter.

Plötsligt händer det...

Telefonen fungerar! Vi har inte gjort någonting, men plötsligt gick det att ringa till den. Ska nog köpa en triss-lott idag.

VAB

Dottern har varit sjuk sedan helgen. Igår kunde maken stanna hos dem, men idag måste han jobba. Då får jag den äran. En dag hemma med barnen. Känns rätt bra. Dottern är bättre så jag tror hon kan åka till frita imorgon. Bästa att njuta så mycket jag kan idag alltså.

Jag ska passa på att plugga lite också. Men först måste jag se lite film med barnen. Natt på museet.

Och idag...

har maken ägnat hela dagen åt kommunikation med telia. Via mobiltelefon och mail naturligtvis eftersom telefonen fortfarande inte fungerar. Det känns ändå lite bättre - vetskapen att telia ägnar fler arbetstimmar åt problemet än vi.

För övrigt...

var vi i Teliabutiken igår. Träffade en kille som försökte hjälpa oss så gott han kunde.

Telefonen fungerar fortfarande inte...

Spela spel

Förr kunde det vara lite tråkigt att spela spel med barnen för att jag var tvungen att maska och lägga mig ibland.

Nu är det jobbigt att spela spel med barnen för att de spöar mig. Allra värst blir det när lillebror spöar både mig och storasyster.

Aldrig är man nöjd...

Telefonen fortfarande död

Jag är en välutbildad person. Rätt handlingskraftig när det krävs. Men nu går jag bet. Jag har ingen aning om hur man får tag på en person på Telia som kan hjälpa oss få telefonen att fungera.

Telia suger fett

Jag är så förbannad på Telia. Vi har bredbandstelefoni. Igår slutade både telefon och internet att fungera. Maken har ägnat MÅNGA timmar i olika telefonköer (snitt-kötid är 1,5 timme på varje instans) och har efter tre samtal lyckats fixa så att internet funkar. Telefonen är fortfarande död. Då hittar jag en chat - det var bara 15 min väntetid där. När jag kom fram beskrev jag vårt problem och fick till svar: "Tack och välkommen åter"

Försökte då felanmäla via internet. Fick då ett meddelande "Det går inte att felanmäla ditt nummer, vänligen kontakta kundtjänst på tel 90200"

Glöm det!

Telefonen fungerar fortfarande inte. Vi orkar inte stå i telefonkö längre. Kanske ska göra mig av med telefonen? Varför betala för en tjänst man inte får?

Ansiktslyft

Den här känns bra.

Patiens

Jag har funderat på hur patiens stavas hela natten. Jag gogglade det nu i morse och jag hade stavat rätt. Det stavas patiens. Nästan som patient. Varför stavas det inte pasient? Ju mer jag tittar på orden desto konstigare ser det ut. Jag kommer aldrig kunna skriva patient något mer utan att undra hur det var nu igen.

Äntligen hemma

Mer än en timme försenad kom jag till min viktiga date med vinglaset på balkongen...

Tur att mobilen är laddad

Sitter fast på gamla motorvägen mitt i skogen. Bussen har fått fel på ett hjul så den tänker inte rulla längre. Vi väntar tålmodigt på en ersättningsbuss som förhoppningsvis kommer inom en halvtimme. Under tiden kan jag skriva här, spela patiens eller ta hand om min lilla arla-ko.

Jobbigt att jobba

Nu har jag jobbat heltid i två (!) dagar och är helt slut. Attans vad jobbigt det är att jobba. Ändå har jag mest roat mig och köpt saker. En PCR-maskin, en robot (som ett barn i godisaffären) och en ny dator. Dessutom har jag handlat massa reagens till alla försök jag planerar att göra i framtiden, när jag handlat färdigt. Framtiden kommer nog imorgon, om inte nio-seminariet drar ut på tiden för mycket.

Nu måste jag komma på något viktigt försök som jag måste göra med nya roboten. Den kan ju inte bara stå där...

Mona Lisas leende

Föräldrarskapet sätter mig på allt större prövningar:

"Mamma, varför ler Mona Lisa?"

"För att en katt kittlar henne på ryggen" svarade jag.

Har ni några bättre bud?

Inlines

Maken och barnen köpte inlines idag. Barnen åkte runt som om de var gjutna på fötterna. Vi får väl klippa bort dem en gång om året för att byta till en större storlek. Som när ormar ömsar skinn. Maken åkte också obehindrat. Själv var jag skeptisk. Jag tror inte människan var ämnad att ha hjul på fötterna. Men de andra såg ut att ha så kul så maken lånade mig hans inlines.

Jag hade rätt. Stel som en pinne stapplade jag fram och visualiserade radiusfrakturer, femurbrott och... ja ni fattar.

Nej, det var inget för mig. Jag håller mig till stavgång och bröstsim även i fortsättningen.

En dag för ingenting

Sov till elva. Nu är klockan tolv och jag har just hunnit äta frukost. Tänker fortsätta hela dagen i samma tempo.

Sommaren är räddad!

Jag får plugga till omtentan 19 augusti!

Men egentligen känner jag mig rätt nöjd med våren. Jag har ju klarat T5 tentan och alla obligatoriska moment. Det gör inte så mycket om denna tenta dröjer, om jag förstått det rätt så får jag börja T7 i höst ändå.

Tentablues

Jag kan det jag kan

Jag kan inte det jag inte kan

Men jag önskar jag kunde allt

En del har jag kunnat och glömt

Annat kommer jag att kunna någon annan gång

Men just nu känns det som jag inte kan någonting

Imorgon är det tenta.

Sonen vill göra om

I sitt rum. Han är inne i en Star-wars period och har bestämt sig för denna tapet. Skulle du sova gott bredvid detta rymdskepp? Sonen lovar dyrt och heligt att han kan.

Två dagar kvar

Jag läser andra läkarstudenters bloggar och ser att de flesta har klarat av sista tentan för våren. Själv har jag två dagar kvar. Det är med blandande känslor jag ser på dessa dagar. Vad skönt det vore att vara på andra sidan, men samtidigt är det skönt att ha två dagar till för att trycka in de sista bitarna - in i det sista.

Jag hade tentagenomgång med några kursare idag, de säger att jag är med i matchen. Jag känner inte så.

Vapenleksaker

Jag tycker inte om vapenleksaker. Jag vill inte att mina barn ska leka med dem. Men jag borde förstått att om de inte får leksakerna, så fixar de till det på något annat sätt. Sonen har därför börjat bygga lasersvärd, pistoler och K-pistar i lego. Han är så rädd om dem att han till och med förvarar dem på hemligt ställe.

Där fick jag...

Hon kanske hade rätt

Dottern alltså. Tre tentor inom loppet av två månader är för mycket. Dessutom gör pollenallergin (och medicinerna) att jag somnar så fort jag blundar. Det skulle kunna vara intressant om det inte var så himla irriterande. Jag blir inte ens utvilad.

Jag har repeterat T1 och T2, kommit en bra bit in i T3. T4 hotar med två tjocka pärmar och T5 får jag hoppas sitter sen omtentan. Men oj vilken tid det tar. Jag tuggar och tuggar och det känns som jag inte kommer någon vart. På måndag ska jag mangla gamla tentor med några kursare, jag hade tänkt vara färdigrepeterad tills dess, men det verkar vara en utopi tagen långt ifrån verkligheten.

Och solen skiner...

"Ligg inte där och lata dig"

Låg i soffan och gick igenom gamla basgruppsfall. Jobbade rätt effektivt för jag börjar bli stressad. Då kommer dottern in: "Mamma, K har slagit sig, kan du inte komma ut och trösta henne?"

Kan inte K gå hem till sina föräldrar? Frågade jag, en rätt relevant fråga för övrigt.

"Mamma, ligg inte bara där och lata dig, kom med nu!"

Så jag ägnar hela tenta-P åt att ligga och lata mig...

Ensam hemma

Då börjar mitt nya liv som särbo. Problemen dök upp på en gång. Jag höll på att trampa på ett bi som kravlade på golvet. Normalt brukar jag be(ordra) maken ta hand om den typen av problem, med hänvisning till min getingallergi, men han kommer inte hem på flera dagar. Så det var bara att stålsätta sig och fixa problemet själv. Jag klarade det galant utan att bli stungen (kan bero på att biet verkade sederad) men jag saknar maken.

Livet på landet

Tack till B och A för en trevlig helg.

Riskfaktorer

Oavsett vilken sjukdom man läser om så står det: riskfaktorer - rökning. Det är bara Parkinsons(vad jag vet) som inte har rökning som en riskfaktor.

Jag kanske fixar en poäng på tentan då...