Jag var med i skolan en stund idag. Fröken började prata om den döda flickan, då viftar ett barn med handen:
"Fröken fröken, jag har en lös tand!"
Det är lite befriande med barnens bekymmerslöshet. Vuxna skapar lätt en tung stämning som effektivt lättas upp av barnen som befinner sig här och nu med stora och små händelser.
Barn är sköna.
Jag har sagt det förut: Underbart! :) Ibland borde vi lära lite av dem.
SvaraRaderaAbsolut, jag önskar jag kunde vara mer här och nu. Jag tränar och tränar, men det är svårt på gränsen till omöjligt.
SvaraRadera