Sjukskriven

För första gången sen jag började jobba som läkare har jag sjukskrivit mig. Jag skulle jobba i natt men har legat med migrän i snart ett dygn, insåg motvilligt att jag inte skulle orka med en intensiv natt på akuten. När jag var forskare sjukskrev jag mig bara om det var någon längre tids sjukdom, någon dag hit eller dit kunde kompas igen, eller fixas hemifrån vid behov. Jag saknar friheten från den tiden, när jag disponerade min tid själv, men man kan inte få allt, läkaryrket har andra fördelar.

Så var det bestämt

Jag frågade barnen om du skulle kunna tänka sig att flytta till någon annan stad när det är dags för mig att börja ST. Jag fick ett rungande NEJ till svar. Sen la de in ytterligare en växel: det går ju inte att flytta allt lego.

Finns inte så mycket att tillägga.

En husmors bekännelse

Jag har varit skeptisk. Jag tänkte att jag skulle känna mig låst. Tvingad in i en form som inte passar mig. Kanske skulle jag också tvingas ut på nya äventyr som visade sig vara obehagliga? För att inte tala om kraven!

Jag pratar naturligtvis om min prenumeration av CityGross matkasse. Men ack så fel jag hade. Jag är helt omvänd. Dottern ger rätterna genomgående femmor. Jag och maken sparar femmorna till de kulinariska fyrverkerierna och håller oss på stabila fyror. Sonen som hade satt minuspoäng om han kunde, sätter en stjärna eftersom maten innehåller otäckheter som potatis och grönsaker. En trevlig biverkan är att vi entusiastiskt lagar maten tillsammans. Rätterna får lite extra tillbehör som vi inte hade orkat fixa till och vi får testa saker som vi inte hade tänkt på tidigare. Så en vecka in i experimentet är vi entusiastiskt nöjda (förutom sonen då... de kan ju inte bara skicka med findus köttbullar).

Jaha...

Nu har jag varit rasande arg i nästan ett dygn helt i onödan. Det verkar som det mesta ordnar sig bara man pratar med folk och förklarar i rätt ton.

Pension?

Är mitt i en nattvecka, ser fram emot att fira in det nya året på akuten. Jag kunde inte sova i natt, dygnsrytmen är ju lite borttappad. Kl 03 på natten kom jag på den smarta idén att kolla in min pension. Det visar sig att prognosen säger att jag kommer få 3300:- i månaden i dagens penningvärde när jag fyllt 70. Jag sov inte bättre efter det kan jag berätta. Årets nyårslöfte blir därför att öka mitt pensionssparande.

Av detta lär man sig att om man vill ha en vettig pension ska man inte studera för mycket. Åter inser jag att jag skulle blivit rörmokare eller något annat inom hantverkarbranchen de tjänar bra direkt efter gymnasiet och har inga studieskulder.

Jag kan ju alltid extraknäcka med min blogg, igår tjänade jag hela 0.01 kr.

I dessa fyrverkeritider

Ska man bränna sina pengar på

 749:-

eller

poliovaccin 600 doser 708:-

Och där skickade jag iväg höstens ångestprojekt...

Nu postade jag det dokument som gett mig många gråa hår i höst. Deadline är i morgon (jobbar då). Det blev så bra det kunde bli med tanke på den begränsade tid jag haft till förfogande, men det är surt att jag känner att jag inte fått en chans att göra ett bra jobb för det fanns ingen tid, alls faktiskt. Jag har suttit på kvällar och helger så mycket jag orkat, men det blir inte bra om man inte har sammanhängande tid.

Nåja, bedömningen kommer i april, jag har gjort så gott jag har kunnat. Punkt.